Colombia

Inbördeskriget i Colombia har pågått i över 50 år. Motsättningar har stått främst mellan den colombianska staten och de vänsterinriktade gerillagrupperna FARC och ELN. I konflikten har även USA (genom militärt bistånd till den colombianska militären), narkotikakarteller och olika paramilitära grupper varit inblandade. Samtliga parter har använt sig av våld mot civilbefolkningen, som strategier i konflikten och de har alla stått för grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Striderna har lett till att miljoner colombianer har tvingats fly från sina hem och Colombia har ett av det högsta antalet internflyktingar per capita i världen.

 

Hoppet om fred i Colombia väcktes 2016 då regeringen och FARC-gerillan lyckades enas kring ett historiskt fredsavtal efter en flerårig förhandlingsprocess. En marginell majoritet av det colombianska folket röstade sedan nej till avtalet i folkomröstningen men trots detta godkändes ett omarbetat avtal i kongressen.

Under 2018 ökade spänningarna kring fredsavtalen sedan den högerkonservativa Iván Duque tillträdde som president. Duque fick 54 procent av rösterna i presidentvalets andra omgång och har uttryckt att fredsavtalet bör omförhandlas på vissa delar. Flera tusen demonstranter har uttryckt sitt missnöje med den nuvarande regeringens hållning, samtidigt som dess anhängare vill se hårdare tag mot FARC. Polariseringen i landet har lett till ökat våld och hotar fredsbygget.

 

Bara under 2020 har minst 375 människorättsförsvarare och sociala ledare mördats i Colombia (OHCHR 2020) bland annat pga deras försvar av landrättigheter och naturresurser och för arbetet med historisk upprättelse och rättvisa.

Corporación para el Desarrollo regional (CDR)

Sedan 2017 stödjer Praktiskt Solidaritet vår samarbetsorganisation Corporación para el Desarrollo Regional (CDR) som verkar för att stärka lokala initiativ till samhällets deltagande i politiska och sociala frågor samt driver projekt för mänskliga rättigheter och fredsbyggande. De bedriver ett omfattande arbete för att stärka civilsamhällets aktörskap för fred med jämställdhetsfokus.

 

Stödet inriktas på att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i fredsprocesserna samt att utarbeta ett håll­bart och hälsosamt arbetssätt för människorättsförsvarare. CDR identifierade tillsammans med andra människorättsorganisationer i Cali ett behov av att stärka människorättsförsvararna genom att ge dem bättre kunskaper i hur de kan hantera den stress och psykiska påfrestning som kommer med deras arbete. Hot om våld, press från samhället och familjen är vanliga bieffekter av arbetet.

I denna kontext skapade CDR en utbildning  – en Politisk Feministisk Skola för att stärka initiativ och handlingskraft för fred. År 2020 gick projektet in i en ny fas. Projektet finansieras av ForumCiv och kommer att pågå under tre år.  

Statskick

Republik

Invånarantal

50 339 443  (Världsbanken 2019)

Läskunnighet (vuxna)

95 % (Unesco 2016)

Kvinnor i parlamentet

18.7 % (Inter-Parliamentary Union 2019)

Human Development Index (HDI)

plats 83 av 189 länder (UNDP 2019)

BNP/capita

6 428 USD (Världsbanken 2019)

Gini coefficient

0,54 (Världsbanken 2018)

Upplevd känsla av korruption

Plats 92 av 180 uppmätta länder (Transparency Perception Index 2019)

Fredsbyggande med jämställdhetsperspektiv

Projektet Vivir en paz desde la co-inspiración comunitaria (2020-2022) innebär en fortsättning av den Politiska Skolan där organisationsaktiva från olika delar av Cali fördjupar sig i fredsbyggande med ett tydligt feministiskt perspektiv och genom feministiska metoder. 

 

Projektet syftar till att deltagarna ska stärka sin emotionella hälsa för att få kraft att fortsätta arbeta för mänskliga rättigheter, få verktyg till att genom konstnärliga uttryck bearbeta trauman och sprida budskap om hållbar fred samt lyfta kvinnliga människorättsförsvarares arbete. Kurserna bidrar bland annat till ett ifrågasättande av och perspektiv på patriarkala strukturer, identitet och maktförhållanden som hör till Colombias nutid och historia. Kurserna innehåller många praktiska moment som t ex att deltagarna genom sina lokalt förankrade föreningar genomför aktiviteter för att påverka politiker och allmänhet. 

 

Ett av delmålen är att CDR som organisation ska bli bättre på att inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i hela sin verksamhet genom att ta till sig lärdomar från den Politiska Skolan, visa sig tydligare i internationella och nationella sammanhang och plattformar där genus- och fredsfrågor tas upp. 

 

En annan viktig del är att projektet ska synliggöra krigets brott och dess spår, i synnerhet hur det drabbade och drabbar kvinnor ur olika sociala och etniska befolkningsgrupper. Att “minnas” och att berätta sina historier är ett sätt att kräva rättvisa för att de skyldiga ska hållas ansvariga och för att krigsbrotten inte ska upprepas. Detta kallas på spanska för “memoria historica”. Att manifestera och sätta ord på minnen är även ett sätt för människor att samla mod, inspiration och motståndskraft för att fortsätta kämpa mot orättvisor, för försoning och för en varaktig fred i Colombia.      

 

Vad har skett under 2020?

Sedan projektstarten i januari 2020 har många aktiviteter behövt corona-anpassas. Det har inneburit stora utmaningar för CDR att genomföra t ex workshops och möten som kräver fysisk närvaro eftersom det i Cali rått utegångsförbud och hårda restriktioner pga pandemin. 

CDR var dock snabba att ställa om så många aktiviteter som möjligt till digitala lösningar, allt från distansundervisning till spridning av information och kampanjer på social media, vilket fått stor räckvidd. Den största utmaningen har varit att nå de mest utsatta målgrupperna i projektet, de som lever under hård socioekonomisk press och utan tillgång till internetuppkoppling. För flera av deltagarna i den Politiska Skolan har pandemin slagit hårt ekonomiskt eftersom de jobbat i den informella sektorn (försäljning på gatan t ex) och tappat hela eller delar av sin möjlighet att försörja sig. För att möta denna utmaning, och för att få så många som möjligt av deltagarna att fortsätta i Skolan, så skapade projekt-teamet dock ett initiativ för att stötta de mest utsatta deltagarna med att t ex fylla på med mobildata, matleveranser och psykosocialt stöd.  

 

Elever, projektteamet och andra organisationsaktiva vittnar om hur skolan har fört sociala organisationer närmare varandra, stärkt deltagarna emotionellt och professionellt och skapat en solidarisk grogrund för en fortsatt, stark feministisk fredsaktivism i Colombia.

 

För mer information, kolla gärna in vår samarbetsorganisation CDR:s hemsida och den mycket informativa Facebook-sidan för projektet ”Vivir en paz desde la co-inspiración comunitaria” (på spanska).   

 

Colombia

Statskick

Republik

Invånarantal

49 070 000 (Världsbanken 2017)

Läskunnighet (vuxna)

95 % (Unesco 2016)

Kvinnor i parlamentet

20 % (Reuters 2018)

Human Development Index (HDI)

plats 90 av 189 länder (UNDP 2018)

BNP/capita

6 651 USD (Världsbanken 2018)

Gini coefficient

0,50 (Världsbanken 2017)

Upplevd känsla av korruption

Plats 99 av 180 uppmätta länder (Transparency Perception Index 2018)

Inbördeskriget i Colombia har pågått i mer än 50 år och utgörs av strider mellan armén, vänstergerillorna och paramilitärerna. Våld mot civilbefolkningen har använts som strategier i konflikten av samtliga parter och de har alla stått för grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

 

Striderna har lett till att miljoner colombianer har tvingats fly från sina hem. Utöver striden mellan vänster­ och högerkrafter har Colom­bia utbredda problem med narkotikahandel. Narkotikahandeln hänger tätt samman med inbördeskriget eftersom att en stor del av peng­ arna från droghandeln går till att finansiera de stridande parterna.

 

Praktisk Solidaritet och våra medlemsorganisa­tionerna har samarbetat med organisationer i Colombia sedan 2017. I dagsläget är stödet inriktat på att inkludera ett genusperspektiv i fredsprocesserna, samt att utarbeta ett håll­bart och hälsosamt arbetssätt för försvarare av mänskliga rättigheter.

Konflikt och Fredbyggande

Inbördeskriget i Colombia har pågått i mer än 50 år. Motsättningar har stått främst mellan den colombianska staten och de vänsterinriktade gerillagrupperna FARC och ELN. I konflikten har även USA (genom militärt bistånd till den colombianska militären), narkotikakarteller och olika paramilitära grupper varit inblandade.Narkotikahandeln hänger tätt samman med inbördeskriget eftersom att en stor del av pengarna från droghandeln går till att finansiera de stridande parterna. Våld mot civilbefolkningen har använts som strategier i konflikten av samtliga parter och de har alla stått för grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Striderna har lett till att miljoner colombianer har tvingats fly från sina hem.

 

Hoppet om fred i Colombia väcktes 2016 då regeringen och FARC-gerillan lyckades enas kring ett historiskt fredsavtal efter en flerårig förhandlingsprocess. En marginell majoritet av det colombianska folket röstade sedan nej till avtalet i folkomröstningen men trots detta godkändes ett omarbetat avtal i kongressen. Under 2018ökade spänningarna kring fredsavtalen sedan den högerkonservativa Iván Duque tillträdde som president. Duque fick 54 procent av rösterna i presidentvalets andra omgång och har uttryckt att fredsavtalet bör omförhandlas på vissa delar. Flera tusen demonstranter har uttryckt sitt missnöje med den nuvarande regeringens hållning, samtidigt som dess anhängare vill se hårdare tag mot FARC. Polariseringen i landet har lett till ökat våld och hotar fredsbygget.

 

Inom projektets Politiska Skola förs en ständig reflektion kring de faktorer och processer som påverkar fredsbygget med syftet att uppmuntra målgruppen till att inte ge upp hoppet om fred och att se sig själva som aktiva och kreativa bärare av försoning. Vi är mycket glada över resultaten och ser fram emot fortsatt stöd för jämställdhet och varaktig fred i Colombia.

CDR

Corporación para el Desarrollo Regional (CDR) grundades 2003 och är en organisation som verkar för lokala iniativ till samhällets deltagande i politiska och sociala frågor samt projekt för mänskliga rättigheter och fredsbyggande. CDR identifierade tillsammans med andra Mänskliga Rättigheter -organisationer i Cali ett behov av att stärka människorättsförsvararna genom att ge dem bättre kunskaper i hur de kan hantera den stress och psykiska påfrestning som kommer med deras arbete. Hot om våld, press från samhället och familjen är vanliga bieffekter av arbetet.

 

I Colombia stödjer Praktisk Solidaritet projektet ”Fredsbyggande med jämställdhetsperspektiv” i staden Cali. Projektet drivs av vår partnerorganisation CDR sedan 2017 och syftar till att människorättsförsvararna ska må bättre samt bli starkare aktörer i arbetet för en varaktig fred.

 

Målet är att människorättsförsvarare, som är civilsamhällets främsta aktörer i det lokala fredsbyggandet, ska stärkas i sin roll och bli bättre rustade på två olika punkter: att implementera ett jämställdhetsperspektivi fredsarbetet och att bättre kunna hantera den emotionella hälsan som ofta blir lidande i deras arbete.