Colombia
Inbördeskriget i Colombia har pågått i över 50 år. Motsättningar har stått främst mellan den colombianska staten och de vänsterinriktade gerillagrupperna FARC och ELN. I konflikten har även USA (genom militärt bistånd till den colombianska militären), narkotikakarteller och olika paramilitära grupper varit inblandade. Samtliga parter har använt sig av våld mot civilbefolkningen, som strategier i konflikten och de har alla stått för grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Striderna har lett till att miljoner colombianer har tvingats fly från sina hem och Colombia har ett av det högsta antalet internflyktingar per capita i världen.
Hoppet om fred i Colombia väcktes 2016 då regeringen och FARC-gerillan lyckades enas kring ett historiskt fredsavtal efter en flerårig förhandlingsprocess. En marginell majoritet av det colombianska folket röstade sedan nej till avtalet i folkomröstningen men trots detta godkändes ett omarbetat avtal i kongressen.
Under 2018 ökade spänningarna kring fredsavtalen sedan den högerkonservativa Iván Duque tillträdde som president. Duque fick 54 procent av rösterna i presidentvalets andra omgång och har uttryckt att fredsavtalet bör omförhandlas på vissa delar. Flera tusen demonstranter har uttryckt sitt missnöje med den nuvarande regeringens hållning, samtidigt som dess anhängare vill se hårdare tag mot FARC. Polariseringen i landet har lett till ökat våld och hotar ett hållbart fredsbyggande.
Sedan 2016 har över 1200 människorättsförsvarare och sociala ledare mördats i Colombia (Human Rights Watch 2023). Bara under 2020 mördades 375 personer (OHCHR 2020) , under 2023 mördades 188 personer (Indepaz 2023) bl a på grund av sitt försvar av landrättigheter och naturresurser och för arbetet med historisk upprättelse och rättvisa.
Corporación para el Desarrollo Regional (CDR)
Sedan 2017 stödjer Praktiskt Solidaritet vår samarbetsorganisation Corporación para el Desarrollo Regional (CDR) som verkar för att stärka lokala initiativ till samhällets deltagande i politiska och sociala frågor samt driver projekt för mänskliga rättigheter och fredsbyggande. De bedriver ett omfattande arbete för att stärka civilsamhällets aktörskap för fred med jämställdhetsfokus.
Politisk feministisk skola för att stärka initiativ och handlingskraft för fred 2017-2020
Mellan 2017-2020 inriktades stödet till CDR på att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i fredsprocesserna samt att utarbeta ett hållbart och hälsosamt arbetssätt för människorättsförsvarare. CDR identifierade tillsammans med andra människorättsorganisationer i Cali ett behov av att stärka människorättsförsvararna genom att ge dem bättre kunskaper i hur de kan hantera den stress och psykiska påfrestning som kommer med deras arbete. Hot om våld, press från samhället och familjen är vanliga bieffekter av arbetet. I denna kontext skapade CDR en utbildning – Escuela Política Feminista, en Politisk Feministisk Skola för att stärka initiativ och handlingskraft för fred.
Målgrupperna i projektet, elever, CDRs projektteam och andra organisationsaktiva vittnar om hur skolan har fört sociala organisationer närmare varandra, stärkt deltagarna emotionellt och professionellt och skapat en solidarisk grogrund för en fortsatt, stark feministisk fredsaktivism i Colombia.
Stärkt fredsbyggande med ett tydligt feministiskt perspektiv 2020-2022
Projektet Vivir en paz desde la co-inspiración comunitaria (2020-2022) innebar en fortsättning av den Politiska Skolans första pilotfas där organisationsaktiva från olika delar av Cali fördjupade sig i fredsbyggande med ett tydligt feministiskt perspektiv och genom feministiska metoder.
Projektet ledde bland annat till att 360 personer från ca 80 olika lokala gräsrotsorganisationer och föreningar i Cali stärkte sin emotionella hälsa för att få kraft att fortsätta arbeta för mänskliga rättigheter, få verktyg till att genom konstnärliga uttryck bearbeta trauman och sprida budskap om hållbar fred samt lyfta kvinnliga människorättsförsvarares arbete.
För deltagarna bidrog Politiska Feministiska skolan starkt till att skapa ett ifrågasättande av och perspektiv på patriarkala strukturer, identitet och maktförhållanden som hör till Colombias nutid och historia. Kurserna innehåller många praktiska moment som t ex att deltagarna genom sina lokalt förankrade föreningar genomför aktiviteter för att påverka politiker och allmänhet.
Projektet innebar också att CDR som organisation stärkte sin kapacitet i att inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i hela sin verksamhet, genom att ta till sig lärdomar från den Politiska Skolan, visa sig tydligare i internationella och nationella sammanhang och plattformar där genus- och fredsfrågor tas upp.
En annan viktig del i projektet var att synliggöra krigets brott och dess spår, i synnerhet hur det drabbade och drabbar kvinnor ur olika sociala och etniska befolkningsgrupper. Att “minnas” och att berätta sina historier är ett sätt att kräva rättvisa för att de skyldiga ska hållas ansvariga och för att krigsbrotten inte ska upprepas. Detta kallas på spanska för “memoria historica”. Att manifestera och sätta ord på minnen är även ett sätt för människor att samla mod, inspiration och motståndskraft för att fortsätta kämpa mot orättvisor, för försoning och för en varaktig fred i Colombia.
Fredsskapande i Colombia med fokus på erkännandet av
mänskliga rättigheter, jämlikhet och social rättvisa 2023-2027
CDR har ett stort intresse av att bidra till att överkomma de utmaningar som sociala rörelser i Colombia står inför i uppbyggnaden av fred. En växande politisk polarisering påverkar lokala initiativ för förändring och bär med sig ökat hot och våld mot sociala ledare och människorättsaktivister, vilket drabbar kvinnor, unga, människor på landsbygden och ursprungsbefolkning hårdast.
PS fortsatta stöd till CDR (finansierat genom ForumCiv) grundar sig på de mycket goda resultat av projektet Vivir en paz desde la co-inspiración comunitaria (2020-2022) som tas tillvara genom vidareutveckling av delar av den Politiska Skolan.
Huvudsakliga metoder är att stärka civilsamhällesorganisationer, bedriva politiskt påverkansarbete samt bilda opinion till försvar av mänskliga rättigheter, jämställdhet och social rättvisa, som anses vara grundläggande principer för hållbar fred.
Detta görs genom folkbildning, användning av kreativa uttrycksformer för aktivism (artivismo), mobilisering och deltagande i utsedda forum för bindande dialog om fredspolitik mellan civilsamhället, regeringen och representanter för det internationella samfundet.
Statskick
Republik
Invånarantal
51 74 024(Världsbanken 2022)
Läskunnighet (vuxna)
Läskunnighet 96% (15 år och äldre) (Världsbanken, 2020)
Kvinnor i parlamentet
29% (Världsbanken, 2022)
Human Development Index (HDI)
plats 91 av 193 länder (UNDP 2022)
BNP/capita
6,624,2 USD (Världsbanken, 2022)
Gini coefficient (ekonomiska måttet på jämlikhet/ojämlikhet)
54.8 (Världsbanken, 2022)
(Vad är Gini-coefficient? Läs mer)
Upplevd känsla av korruption
87 av 180 uppmätta länder(Transparency International, 2023)