Sexuell exploatering snabbast växande formen av våld mot barn och unga

You are currently viewing Sexuell exploatering snabbast växande formen av våld mot barn och unga
Material från Safer Internet Center med råd om hur man kan prata om våld och sexuell exploatering på nätet.

Julianna befinner sig i Sarajevo, Bosnien och Hercegovina, där hon gör praktik på organisationen International Forum of Solidarity–Emmaus. Organisationen arbetar, bland mycket annat, med att förebygga sexuell exploatering av barn och unga på nätet. Här ger hon sin redogörelse för det aktuella ämne som sexuell exploatering online är och ger exempel från sin tid på organisationen.

Barn och ungas utsatthet på nätet är ett otroligt aktuellt ämne som inte ser ut att minska i aktualitet. Tyvärr är just sexuell exploatering av barn och unga på nätet en av de snabbast växande formerna av våld mot barn enligt den FN-grundade organisationen End Violence Against Children. År 2021 rapporterades av Internet Watch Foundation (IWF) vara det värsta året hittills när det kommer till bekräftade antal unika internetadresser innehållande bilder och videor av barn utsatta för sexuella övergrepp. Det var en ökning på 374% sedan åren innan pandemin. Att arbeta mot sexuell exploatering av barn är en av EU:s prioriteter gällande organiserad brottslighet.

Sexuell exploatering av barn innefattar olika former av sexuella övergrepp. Det kan handla om människohandel med barn för sexuella ändamål, barnprostitution eller barnpornografi och kan ske både fysiskt och online. Övergreppen kan begås med eller utan uttryckligt våld av både vuxna och jämnåriga. Förövaren drar ofta fördel av en maktobalans och använder sig av sin auktoritet, makt, manipulation och/eller bedrägeri.

Enligt Barnkonventionen (ratificerad av både Sverige och Bosnien och Hercegovina) är konventionsstaterna i enlighet med artiklarna 34 och 35 skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn mot alla former av våld, sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. År 2021 tillkom det en allmän kommentar (nr. 25) till Barnkonventionen som handlar om just barns rättigheter i den digitala miljön. Den syftar till att synliggöra och vägleda i staters skyldigheter att säkerställa barns rättigheter och säkerhet online då det visat sig finnas svårigheter i att skydda och tillgodose alla barns rättigheter i den digitala miljön. Kommentaren ger vägledning om åtgärder inom bland annat lagstiftning och beslutsfattande. Att kommentaren har tillkommit visar på det aktuella problem som sexuell exploatering av barn och unga online är. Och att det på många håll finns mycket att jobba på för att ett säkerställande av att barnens rättigheter ska uppnås.

Kort om sexuell exploatering globalt

Barn spenderar alltmer tid på nätet och de börjar använda internet i allt yngre åldrar. Internet kommer med många fördelar och positiva aspekter, så som möjlighet till kunskap, plattformar att lära sig på och möjlighet att både få nya vänner och bevara kontakten med vänner. Internet innebär tyvärr också stora risker och enligt flera rapporter, genomförda både på global och lokal nivå, har det framkommit att föräldrar har liten kunskap och insyn i vad deras barn gör och kan se på internet (bl.a. Martinsson, 2022; ECPAT International, 2018; ECPAT International & IFS-Emmaus, 2021). Förövarna träffar ofta barnen i chattrum på spel och sociala medier. I groomingfall bygger förövaren upp en tillit och vänskap innan de sexuella aspekterna tillkommer. Bilder och filmer som skickats mellan förövare och offer kan sedan användas för att utpressa barnet till att fortsätta kontakten och att få barnet att låta bli att berätta för någon. Många förövare använder sig av internet för att dela vidare och utbyta bilder och filmer av övergrepp. Förövarna kan komma från offrets egen familj eller utifrån.

Under covid-19 pandemin ökade användandet av digitala teknologier och tiden som spenderas online markant till följd av att möten, skolundervisning och kontakt med vänner och familj till stor del förflyttades till att ske digitalt. Pandemin visade sig innebära en stor ökning av sexuell exploatering av barn och unga på nätet. Enligt Interpol och ECPAT ökade bland annat delandet av bilder och filmer på övergrepp inom så kallade ”peer-to-peer” networks, livestreaming av övergrepp, grooming och antalet försök att få tag på material innehållande sexuell exploatering av barn och unga.

Hur ser situationen ut i Bosnien och Hercegovina?

ECPAT International redogjorde i en rapport 2018 för en studie genomförd i Bosnien och Hercegovina där 623 barns attityder och beteende kopplat till internetanvändning hade undersökts. Undersökningen visade att 48% av barnens föräldrar aldrig hade intresserat sig för vad de gör på internet och 70% uppgav att deras föräldrar inte hade mycket kunskap om just internet och vad det innebär. Nästan hälften av de tillfrågade barnen berättade att de hade fått meddelanden från personer som de inte känner, varav en fjärdedel av barnen uppgav att de svarat på sådana meddelanden och vart tionde barn att de hade haft en livekonversation med en person som de kommit i kontakt med på nätet. Studien visade också att en stor andel av barnen delade sin personliga information, så som bilder, adress och sin skolas namn. 16% av barnen hade ingen kännedom om hur de kan blockera personer på sina sociala medier.

ECPAT International och International Forum of Solidarity-Emmaus (IFS-Emmaus) presenterade tillsammans en studie som genomförts 2021 med yrkesverksamma inom socialt arbete och psykologi och som i arbetet mött barn och ungdomar utsatta för sexuell exploatering och våld online. Studien visade att det var en större andel tjejer som anmält sexuella övergrepp och sökt stöd än killar, men att killar också i stor utsträckning är utsatta men i mindre utsträckning anmäler eller söker stöd. De yrkesverksamma uppgav att de möter allt yngre barn som blivit utsatta för sexuell exploatering och övergrepp. En möjlig förklaring som presenteras är att barn i allt tidigare åldrar får tillgång till internet och sociala medier. En av de största riskfaktorerna hos de som redan blivit utsatta är en ”culture of silence” som råder i Bosnien och Hercegovina och att sex och sexualitet anses vara tabu att prata om. Det påverkar barn och ungas möjlighet att söka hjälp och bidrar till skuld och skam. De största riskfaktorerna som identifierats för att utsättas för sexuell exploatering är ökad tillgänglighet till internet och teknologi, extrem fattigdom, brist på kunskap om risker online och sexuell exploatering. ECPAT har presenterat flera studier som visar på att fattigdom är en riskfaktor för sexuellt utnyttjande och att det finns förövare som riktar sig särskilt till barn i fattiga familjer. I Bosnien och Hercegovina lever cirka 17% av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen vilket gör att det finns en stor riskgrupp i just Bosnien och Hercegovina.

I Bosnien och Hercegovina (BiH) finns det flera kontextuella aspekter som försvårar arbetet för ett tryggt internet. Här kommer en kort genomgång av faktorer som påverkar landets arbete mot sexuell exploatering identifierade av ECPAT och svenska Utrikesdepartementet.

  • Dayton-fredsavtalet som skrevs för att få slut på kriget år 1995 har skapat en komplex, multietnisk regering med fyra administrativa enheter. Bosnien och Hercegovina består av fyra nivåer av styrning, på stats-, entitet-, kanton- och kommunalnivå. Denna decentralisering har också påverkat rättssystemen i landet. Det finns till exempel fyra olika strafflagar – för BiH, för de administrativa entiteterna Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina, och för Brčko-distriktet. En decentraliserad styrning som denna kan leda till utmaningar i arbetet mot sexuell exploatering av barn eftersom de olika rättsliga bestämmelserna kan skapa motsägelser mellan de olika rättsnivåerna vilket i sin tur påverkar skyddandet av offren negativt.
  • Det finns inte någon nationell lag mot sexuell exploatering av barn.
  • BiH är ett av få länder i Europa som inte har ett nationellt register av personer som är dömda för sexualbrott mot barn.
  • Även sex- och samlevnadsundervisningen skiljer sig åt mellan entiteter och kantoner. Det lokala styret avgör om och i vilken utsträckning sådan undervisning ingår i undervisningen. Generellt är medvetenheten kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter låg.
  • Hälften av alla kvinnor över 15 år uppger att de utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Enbart 5,5 procent uppgav att de sökt socialt stöd eller anmält händelsen.
  • Fattigdom, social exkludering och konsekvenserna av det politiska- och rättsliga systemet är de tre faktorer som försvårar uppfyllandet av barnens rättigheter i BiH allra mest.
  • Studier har visat att romska barn löper en oproportionerligt hög risk att utsättas för människohandel på grund av deras låga socioekonomiska status, låga utbildningsresultat, höga arbetslöshet och den rasism och diskriminering som de möter. Romer anses vara den största, mest försummade och sårbara minoriteten i Bosnien och Hercegovina.

Hur kan man arbeta mot detta? – Exempel från organisationen IFS-Emmaus

Praktisk Solidaritets samarbetsorganisation International Forum of Solidarity-Emmaus (IFS-Emmaus) i Sarajevo arbetar med att förebygga och motverka sexuell exploatering och våld av barn och unga på internet genom plattformen Safer Internet Center. Safer Internet Center är ett koncept som finns i ett flertal europeiska länder och bygger på ett samarbete och utbyte länderna emellan med syftet att tillsammans uppmärksamma och bekämpa sexuell exploatering av barn och unga på nätet. Safer Internet Center informerar och ger råd till barn, föräldrar, lärare och andra personer i barns närhet om säkerhet online och uppmärksammar om de risker som finns. IFS-Emmaus arbetar också för att öka medvetenheten hos hela befolkningen i Bosnien och Hercegovina genom olika kampanjer.

IFS-Emmaus arbete sker på flera olika nivåer och riktar sig till flera olika målgrupper för att på ett holistiskt sätt jobba med problematiken. Barn nås genom workshops och en ungdomspanel som organisationen anordnar. På dessa tillfällen blandas föreläsning om internetsäkerhet med interaktiva övningar. Både internets bra och mindre bra sidor belyses och barnen ges verktyg för hur de ska tänka säkerhetskritiskt men också gå till väga om något på nätet inte längre känns bra. Workshops och webinarium hålles även för föräldrar och yrkesverksamma så som lärare och förskolelärare. Där belyses framför allt de vuxnas ansvar i att vara nyfikna på vad barnen gör online och vikten av att inte skuldbelägga barn om de vill berätta om något jobbigt.

IFS-Emmaus hemsida Safer Internet Center innehåller information både för barn och vuxna. Plattformen innehåller också en Hotline dit allmänheten anonymt kan anmäla alla former av sexuell exploatering av barn på nätet. Syftet är att hitta de barn som utsatts för övergrepp och se till att de får hjälp samt att komma åt att ta ner övergreppsmaterial från nätet. Safer Internet Center består också av en Helpline dit både barn och vuxna som har barn i sin närhet kan ringa och få prata med en psykolog för stöd eller rådgivning. Både Hotlinen och Helplinen är del av det globala samarbete som Safer Internet Centers runt om i Europa är del av. Det då globala problem kräver globala samarbeten!

IFS-Emmaus anordnar också tvärprofessionella möten mellan representanter från rättssystemet, polisen, socialarbetare och utbildningsmyndigheter. Under det senaste året har svårigheterna med landets bristande lagar alltmer tagit plats under mötena. Det har arbetats fram en plan om att organisationen i samarbete med representanterna från de olika institutionerna ska skapa arbetsgrupper där förslag på lagförändringar ska tas fram. IFS-Emmaus ska framöver utöka sitt arbete med att göra påtryckningar för förändrade och samspelta lagar i hela Bosnien och Hercegovina för att förbättra barns rättigheter och möjlighet till stöd.

Vi som vuxna har ett ansvar

Att barn har tillgång till sociala medier och internet i sig ska inte vara farligt. En svårighet som gång på gång uppmärksammas är den brist på kunskap som många föräldrar och vuxna har om det som deras barn möter online. Det lägger ett stort ansvar på vuxenvärlden att utbilda sig och införskaffa sig den kunskap som fattas för att kunna stå för den trygghet som vuxna ska vara. Det är alltid de vuxnas ansvar att kunna stå för trygghet! Något jag tror att vi vuxna behöver bli bättre på är att vara nyfikna på vad barnen i vår närhet gör online. Precis som vi ska finnas för barnen i den fysiska världen ska vi också finnas för dem i den digitala världen. Om vi har insyn och en öppen dialog om vilka appar som används och vilka man pratar med online blir steget att berätta att något har hänt förhoppningsvis inte lika stor. Förhoppningsvis kan också eventuella groomingfall upptäckas i ett tidigt skede och därmed inte behöva bli fullt så allvarligt. Jag vill dock tillägga att insynen ska ske med en stor respekt för barnets integritet och rätt till privatliv, en balansgång som insynen alltid måste beakta.

Jag har under min tid på organisationen IFS-Emmaus fått en större kunskap och insikt i det stora problem som alla världens länder står inför när det kommer till att säkerställa barns rättigheter i den digitala miljön. Vi har hittills inte kunnat tillgodose alla barns rättigheter i den fysiska världen och behöver nu också inse storleken av den värld som finns online. Då många rapporter har släppts på detta ämne de senaste åren, att problemet alltmer uppmärksammas och att det finns så många organisationer som arbetar för ett tryggare internet hoppas jag att vi som värld har kommit åtminstone en bit på väg i vårt arbete för alla barns säkerhet och trygghet – både offline och online.

Material från Safer Internet Center med råd om hur man kan prata om våld och sexuell exploatering på nätet.
IFS-Emmaus ordnar Ungdomspaneler och snackar internetsäkerhet tillsammans med ungdomar från Bosnien och Hercegovina
Tidig morgon i Sarajevo
IFS-Emmaus arrangerar flera workshops och konferenser för t ex föräldrar och lärare i hur man kan hantera och motverka att barn och unga utsätts för våld och sexuell exploatering online.
Vardagsbussen i Sarajevo
Sarajevo är omgivet av många kullar och utkiksplatser. .

Föregående
Nästa