104 organisationers uppmaning till regeringen

Ett effektivt bistånd kräver långsiktighet

Svensk biståndspolitik har potentialen att ta ett helhetsgrepp på global utveckling, och då är det viktigt att låta effektivitetsprinciperna och biståndets mål styra. Det är människor som lever i fattigdom och under förtryck som ska stå i fokus när biståndet utformas – ingenting annat. Tyvärr pekar mycket mot att politiska prioriteringar med andra syften får stort inflytande över biståndet framöver. Det är oroande.

I en ganska påskyndad process tar regeringen nu fram en reformagenda för biståndet. Civilsamhällesorganisationer har blivit ombedda att skicka sina inspel för ett mer effektivt och transparent bistånd, men samtidigt har vi inte fått ordentliga svar på våra frågor om var regeringen ser brister i effektivitet eller transparens i dagsläget.

I stället har biståndsminister Johan Forssell och hans statssekreterare signalerat i olika uttalanden att biståndet ska läggas om för att fokusera mer på bland annat handel och stöd till Ukraina. Givetvis ska Sverige ge ett generöst stöd till Ukraina, och handel är redan idag en del av utvecklingssamarbetet. Men dessa prioriteringar leder inte i sig till ökad effektivitet eller transparens. Om fokuset på handel innebär svenskt exportfrämjande snarare än att stötta lokalt företagande, och fokuset på Ukraina innebär sänkt stöd till andra områden snarare än ett extraordinärt stöd, så riskerar de snarare att leda till motsatsen.

Vi är 104 organisationer som är medlemmar i ForumCiv. Tillsammans samlar vi en mångfald av perspektiv och kompetens från de olika områden inom utvecklingssamarbetet som just vi är experter på. När vi kommer med inspel utgår vi från vad vi vet är en av de viktigaste ingredienserna för ett lyckat bistånd – långsiktighet.

Här följer några av våra många förslag för ett verkligt effektivt och transparent bistånd:

1. Följ de etablerade effektivitetsprinciperna. Givarländer, civilsamhälle och lokala partners har enats om principer för effektivt utvecklingssamarbete. Dessa förordar bland annat lokalt ägarskap, transparenta och pålitliga partnerskap med civilsamhället och tydligt fokus på de mest utsatta.
2. Ett livskraftigt civilsamhälle är en förutsättning och ett uttryck för fria, hållbara och demokratiska samhällen. Stöd genom svenska civilsamhällesorganisationer kan skapa verkliga hävstångseffekter i biståndet; en del av det utvecklingssamarbete som svenska organisationer bedriver tillsammans med lokala samarbetsorganisationer innebär också att bygga upp kapaciteten i de lokala organisationerna, för att göra dem mer självständiga.
3. Att stödja lokalbaserad kommunikation och resultatspridning har stor potential att stärka biståndets effektivitet och transparens. Denna typ av kommunikativt arbete kan visa upp det svenska biståndets goda resultat samtidigt som det belyser de behov som finns. På så sätt samlar vi viktigt underlag för att kunna forma biståndets framtida inriktning ännu bättre.

Under våren 2023 gjorde OECD:s biståndskommitté, DAC, en uppföljning av svenskt bistånd. Där konstaterades bland annat att regeringen skulle göra gott i att ta vara på civilsamhällets insikter. DAC har dessutom genomgående framhållit svenskt bistånd som särskilt effektivt och transparent, vilket får oss att undra: är det nödvändigt att tvinga fram stora omläggningar för sakens skull?

Häri ligger vårt kanske viktigaste medskick till regeringen: ett effektivt bistånd kräver långsiktighet. Vi vill att regeringen tar vår oro och våra råd på allvar och utformar reformagendan på ett sätt som bekräftar att Sveriges bistånd även fortsättningsvis är ett av de mest effektiva.

Det finns annars en risk att svenskt bistånd tappar fokus och glömmer bort att det är människor som lever i fattigdom och under förtryck som ska stå i fokus när biståndet utformas – ingenting annat.