Praktisk Solidaritet

Menu
Stöd oss

Författare: Kajsa Vårsjö

Ögon mot Västsahara

Praktisk Solidaritets återkommande Solidaritetsdag kommer lördagen den 29 november uppmärksamma att Västsahara fortfarande efter 50 år lider under ockupation. I våra medlemsföreningars butiker kommer det ske en insamling och försäljningen kommer att ske till förmån för akut humanitärt stöd till den västsahariska befolkningen i flyktinglägren. Varför? Under 50 år av ockupation har nära 200 000 västsahariska flyktingar bott i flyktingläger i Saharaöknen i Algeriet under mycket svåra levnadsförhållanden. På grund av det karga ökenlandskapet går det inte att täcka behoven av livsmedel eller vatten på egen hand. De västsahariska flyktingarna flydde från Västsahara i samband med Marockos illegala ockupation av landet 1975. Flyktinglägren klassas som den näst längsta flyktingsituationen i världen och befolkningen är helt beroende av humanitärt bistånd från omvärlden för sin överlevnad. De senaste åren har det humanitära biståndet minskat drastiskt från World Food Program och UNHCR. Idag innebär det att endast en tredjedel av de uppskattade behoven har finansiell täckning. Preliminära resultat från en ny studie 2025 visar alarmerande siffror på 13,6 akut undernärda i flyktinglägren, vilket är den högsta siffran som registrerats sedan 2010. Studien, som genomfördes av University College London (UCL) i samarbete med den italienska NGO:n CISP, berörda FN-organ, Algeriska Röda Halvmånen och västsahariska myndigheter, visar också att ett av tre barn är tillväxthämmade, och mer än 65 % av barnen och 69 % av kvinnorna i reproduktiv ålder är anemiska. Dessutom har endast 25 % av de undersökta hushållen en acceptabel nivå av kostvariation. Resultaten pekar även på utbredd kronisk undernäring som försämrar den fysiska och kognitiva utvecklingen hos drabbade barn. Om omedelbara förebyggande insatser inte genomförs löper barn under fem år hög risk för att drabbas av sjukdom och ökad dödlighet. Svenska Västsaharakommittén samlar in pengar till Västsahariska röda halvmånen för att stötta dem i sitt viktiga arbete i flyktinglägren. Västsahariska Röda Halvmånen är den främsta icke-statliga, ideella humanitära organisationen i Västsahara. Dess uppdrag och mandat är att samordna och distribuera humanitärt bistånd i de västsahariska flyktinglägren och befriade territoriet. Organisationen grundades 1975 för att hjälpa de västsaharier som fördrivits på grund av Marockos militära ockupation. Idag, 50 år senare, stödjer de den västsahariska befolkningen att överleva. Praktisk Solidaritet och våra medlemsorgani­sationer har bistått de västsahariska flyktingar­na sedan slutet av 1970-­talet med olika former av humanitärt stöd, inledningsvis främst med insamlade kläder och skor. Klädsändningarna uppgick till genomsnittligt cirka 250 ton per år vilket innebär en årlig tilldelning av cirka 4–5 plagg per person i flyktinglägren. Med ytterligare stöd från Sida, inköptes senare vattentankbilar, reservdelar och mat till lägren. Sedan 2006 har livsmedel, i form av konserverad fisk, utgjort merparten av biståndet. 2017 upphörde Sidas stöd och PS hade inte längre möjlighet att tillhandahålla leveranserna av förnödenheter, fisk och vattentankar till flyktinglägren. Foto: PS, 2013. Konserverad fisk i tomatsås utgjorde mellan 2006-2017 en mycket viktig proteinkälla för flyktingarna i lägren. “For over a decade, the nutritional situation has not been this critical. We are now facing a real humanitarian emergency, with alarming levels of malnutrition and a high risk of widespread food insecurity. Only an immediate and collective response from the international community can prevent irreversible consequences for the health and development of thousands of children and women. I once again appeal to our shared sense of responsibility and solidarity—let us act now to avert the worst”. Savina Ammassari, United Nations Resident Coordinator in Algeria. Läs mer om Västsahara och den akuta krisen: Sahara Press Service Svenska Västsaharakommittén Praktisk Solidaritet Västsahara i Sveriges riksdag  

Infoträff 7 november: Erasmus-projekt för att stärka demokrati och civilsamhällesorganisering

Missade du infoträffen den 7 nov för vårt projekt Co-Lab Resilience: Strengthening civil society collaboration for democracy in Europe?  Det är lugnt! Du kan fortfarande anmäla dig som deltagare i projektet! Läs informationen om projektet och hör av dig till Kajsa Vårsjö  (kajsa.varsjo@praktisksolidaritet.se) så får du mer information.      Här kan du läsa mer om projektet

Erasmus+ projekt: Co-Lab Resilience

Vårt spännande Erasmus+ projekt är igång! I detta europeiska samarbetsprojekt – ”Co-lab Resilience: Strengthening Civil Society Collaboration for Democracy in Europe” uppmuntras organisationer och demokratiaktivister till att visa upp sina kamper, utbyta erfarenheter med aktivister i Europa och stärka sin organisering och påverkan för demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter! Projektet har inslag av artivism, story telling, community organising, opinionsbildning och filmskapande! Projektet pågår mellan september 2025 och juli 2026.  Andra Workshop-träffen – Film och organiseringsverkstad! – sker den 14 februari på plats i Solidaritetshuset i Stockholm  13 – 16.30. Läs mer nedan och anmäl dig som deltagare i projektet (och därmed också i workshopen).  Jag vill anmäla mig som deltagare Att delta i projektet Aktiviteter & träffar i projektet Praktisk Solidaritet driver sedan september ett Europeiskt  samarbetsprojekt för att stärka lärande kring demokratiskt engagemang, organisering och samarbete mellan civilsamhällesaktörer i Europa. Projektet finansieras av EU-kommissionen genom Universitets och Högskolerådet (UHR) och de medverkande organisationerna är Center for Community Organising (CKO) i Slovakien och Visual Voices i Cypern.  Det långsiktiga målet för detta projekt är att stärka motståndskraften och strategier hos europeiska civilsamhällesorganisationer som jobbar lokalt främjande av demokrati och mänskliga rättigheter.  Genom projektet vill vi kunna erbjuda och möjliggöra samarbete och solidariska nätverk och utöka möjligheterna till lärande och utbyten mellan demokratiaktivister och “samhällsorganiserare” (community organisers). Projektet strävar efter att göra det möjligt för organisationer och demokratiförespråkare att nätverka utanför sina lokala sammanhang, dela erfarenheter och bygga upp kollektiv kapacitet inför ökande hot mot demokratin i Europa.  Varför detta projekt? Vem kan delta? Detta händer i projektet! Demokratin i Europa är under press.Civilsamhället – alltså de delar av samhället där människor organiserar sig frivilligt, utanför staten och det privata näringslivet, för gemensamma intressen och värderingar – till exempel föreningar, ideella organisationer, folk­bildning och aktivism – står inför allt tuffare utmaningar. Det demokratiska utrymmet krymper, drivet av bl a restriktiva lagar, politisk fientlighet, hot och desinformation och nedskärningar i finansiering. I flera EU-länder begränsar nya lagar mänskliga rättigheter och friheter, vilket gör det svårare för civilsamhällets organisationer att arbeta fritt och hålla makthavare ansvariga. Aktivister och organisationer, särskilt de som lyfter marginaliserade röster, möter inte bara politiska hinder utan också utbrändhet, minskat hopp och ökande hot. När civilsamhället tystas förlorar samhällen tillgång till oberoende information, kritiskt tänkande och demokratisk delaktighet – grunderna för en motståndskraftig demokrati. Men de bidragande orsakerna till hotet mot demokratin är många och sammankopplade och kan se olika ut. Exempel från samarbetsorganisationerna i projektet Co-Lab Resilience från Sverige, Slovakien och Cypern: I Sverige rapporterar civilsamhällesorganisationer, studieförbund och journalister om ökade nivåer av hat, hot och desinformation. Många känner sig osäkra och drar sig tillbaka från aktivism och debatt, vilket undergräver ett levande demokratiskt samtal. I Slovakien har regeringen antagit en lag som försvårar och byråkratiserar för civilsamhällesorganisationer, vilket kritiker menar syftar till att tysta oberoende röster i synnerhet kring hbtqi-, migration och lokal demokratiorganisering. Där till har oberoende journalisters möjligheter blivit kraftigt inskränkta, vilket resulterat i en dramatisk försämring för pressfriheten. I Cypern gjordes en lagändring 2020 som gett inrikesministern stor makt att snabbt avregistrera ideella organisationer som anses “inaktiva” eller inte följer byråkratiska regler. Det drabbade bland annat KISA, en organisation för migranters rättigheter, som dessutom utsattes för ett sprängdåd och hat från högerextrema grupper. Lagarna kritiseras för att de kränker de grundläggande rättigheterna till förenings- och mötesfrihet. Läs mer om målen för detta projekt nedan.  Alla som vill lära sig mer om både lokala och europeiska strategier för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter på gräsrotsnivå, och hur solidariska nätverk och samarbeten mellan olika europeiska aktivister och rörelser kan bidra till att stärka självkänsla motståndskraft och hopp i vår tid. Den vänder sig till den som har viss eller lite erfarenhet av att arbeta i civilsamhället med socialt arbete, solidariskt engagemang för en rättvisefråga, event, mobilisering, opinionsarbete eller liknande utåtriktat arbete. Vi kommer att öppna upp för ett 15-tal deltagare från Sverige.  Vilka söker vi som deltagare? Är du föreningsaktiv, är eller vill bli lokal förändringsaktör och jobbar för demokrati, antirasism, mänskliga rättigheter av något slag? Tror du att europeiskt nätverkande och erfarenhetsutbyte skulle kunna gynna ditt engagemang? Vill du lära känna andra i Sverige och Europa för att lära dig mer om lokala strategier och metoder för att mobilisera kring en viktig fråga? Tycker du det låter spännande och vill vara med? Läs mer om projektet, villkor och aktivitetsplan här. Har du frågor, hör av dig till kajsa.varsjo@praktisksolidaritet.se så pratar vi mer!  Mellan december och juni samlas deltagarna vid ca fyra tillfällen för att lära sig av varandras rättighetsarbete och om hur vi bygger ett effektfullt visuellt berättande. I februari och maj sker gemensamma webbinarium med de europeiska deltagarna från Slovakien och Cypern.    Kronan på verket i projektet kommer vara de kortfilmer som deltagarna tar fram, för att lyfta deras roll i civilsamhället och skapa engagemang. Under mars och april  möts vi fysiskt eller digitalt för att ge feedback på varandras idéer kring storytelling och få konkreta råd och inspiration från erfarna personer inom film. Filmerna sätts samman med de europeiska deltagarnas bidrag och visas upp i sin helhet vid tre events, där även panelsamtal kommer att vara en viktig del.  I början av juni (prel 5-8 juni) ordnas en Workshop-konferens på Färnebo folkhögskola (Österfärnebo). 5 deltagare från varje land samt inbjudna gäster och experter träffas under tre dagar för workshops och kunskapsbyggande kring kreativa metoder för opinionsbildning och påverkansarbete. Ett viktigt tillfälle för att mötas, skapa nätverk med andra aktivister som också vill se en demokratisk utveckling, snarare än nedmontering, i Europa.  Demokratin i Europa är under press.Civilsamhället – alltså de delar av samhället där människor organiserar sig frivilligt, utanför staten och det privata näringslivet, för gemensamma intressen och värderingar – till exempel föreningar, ideella organisationer, folk­bildning och aktivism – står inför allt tuffare utmaningar. Det demokratiska utrymmet krymper, drivet av bl a restriktiva lagar, politisk fientlighet, hot och desinformation och nedskärningar i finansiering. I flera EU-länder begränsar nya lagar mänskliga rättigheter och friheter, vilket gör det svårare för civilsamhällets organisationer att arbeta fritt och hålla makthavare

Framåt för sexuell och reproduktiv medvetenhet i Angola – för andra året!

SRHR -volontärerna Frederico Huambo, Joaquina Nhañgala Daniel och Aurélio Bongue​ håller workshop i byarna Povoação och Ulembi​. Nu har det gått två år sedan vår samarbetsorganisation ADRA i Angola, påbörjade projektet Asasemelo – för ökad medvetenhet kring sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa (SRHR), i två kommuner i provinsen Huambo. ADRAs hårda arbete har bl a lett till märkbara attitydförändringar och ökad medvetenhet kring sexuella rättigheter, engagerat ungdomar att bli SRHR-aktivister och lett till ökad samverkan mellan traditionella barnmorskor och hälsoklinikerna. Här är ett litet axplock av vad projektet hittills har bidragit med. Asasemelo betyder dignitet eller värdighet på umbundo, ett av språken i Angola. Rätten till sexuell och reproduktiv hälsa är nära kopplad till människans inneboende värdighet. Alla människor har rätt att leva ett liv i hälsa, frihet och självbestämmande, och det inkluderar rätten att fatta egna beslut om sin kropp, sin sexualitet och sin reproduktion – utan diskriminering, tvång eller våld. Det är just rättigheter kring kroppen och sexualiteten som är i fokus för projektet. Aktiviteterna i projektet genomförs i 11 byar och riktar sig till personer i åldrarna 12-45 år, med främst fokus på tonåringar och unga tjejer och killar. Men det riktar sig också till beslutsfattande politiska och administrativa enheter i kommunerna. Angola har en av de högsta andelarna tonårsgraviditeter i världen. År 2023 var 35% av alla angolanska tonårstjejer mellan 15-19 år gravida, eller hade redan fött ett barn (Världsbanken). Tonårsgraviditeter är fortfarande tabubelagda, kunskapen om preventivmedel och användningen av dessa är låg och tillgång till så kallad familjeplanering (ungefär åtgärder för att förhindra oönskat barnafödande) är bristfällig, särskilt på landsbygden. (Läs mer i vår info om ADRA och Angola). Kunskap kring sexuella rättigheter och hälsa – en ovanlighet Under året som gått deltog cirka 1256 personer i olika utbildningar och träffar om sexuella och reproduktiva rättigheter, förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar och tidig graviditet, familjeplanering, vikten av prenatala konsultationer, obstetriskt våld och kvinnors intimhygien. Workshops, debatter, föreläsningar och rundabordssamtal leddes av lokala yrkesverksamma från hälsosektorn tillsammans med personer ur ADRAs projektteam. ADRA följer ett lyckat koncept att de möter olika målgrupper var för sig för att öka chanserna till öppna diskussioner och samhörighet mellan deltagarna och tillit till ADRAs projektanställda och experter. Aktiviteterna anpassas alltid efter det lokala språket, något som är otroligt viktigt då många, särskilt på landsbygden, inte pratar det officiella språket portugisiska. De som bor i samhällena som omfattas av projektet har sällan eller aldrig tidigare fått ta del av utbildning och insatser som handlar om SRHR. Ämnet är ofta tabubelagt vilket skapar ett stort kunskapsglapp kring frågor som rör sex och kroppen, som bidrar till att unga tjejer som blir gravida blir bemötta med skam och skuld av samhället och även av vården. Projektet har hittills visat på märkbara förändringar och effekter, särskilt när det kommer till målgruppernas förändrade tankesätt och förhållningssätt till sexuella och reproduktiva rättigheter. ADRAs projektteam har märkt hur mötena tillsammans i mindre grupper, kunskaperna som förmedlas och samtalen som förts lett till brytande av vissa tabun och skapat en större öppenhet hos många ungdomar och även vuxna att våga närma sig frågor om sex, lust, samlevnad och reproduktiva rättigheter. Det märks främst i de vardagliga samtalen med de deltagande unga och vuxna och på sättet de talar om de nya perspektiven och kunskaperna kring SRHR.   Stela Anjos, föreläser om vikten av graviditetskontroller för en grupp kvinnor i en by i kommunen Longonjo. Samtal om kvinnornas erfarenheter kring förlossning och graviditet. Börjar erkännas av män, kyrkor och lokala ledare Man har inom projektet fått möjlighet att samla de traditionella ledarna från olika byar, för att lyssna till deras åsikter och samtala kring reproduktiva rättigheter, tonårsgraviditeter, kvinnors hälsa och barnafödande. Här har ADRA märkt en skillnad i hur även de ledande männen börjat reflektera över att unga tjejer inte bör eller ska bli gravida. De har också sett en ny öppenhet från religiösa ledare att ta upp frågan om sexuella och reproduktiva rättigheter i församlingarna, något som tidigare inte fått ta plats där. Projektet har också fått erkännande och uppmärksammats av lokala förvaltningar, traditionella myndigheter och från kyrkor, vilket ses som ett avgörande steg för att förankra insatserna på bredare front hos de lokala institutionerna. ADRA har även engagerat och lärt upp ett gäng unga SRHR-volontärer, som de kallar activistas (aktivisterna), för att sprida kunskap och medvetenhet om sexuell hälsa, preventivmedel och rättigheter hos andra ungdomar. När de unga får leda workshops och prata med andra unga väcks ett särskilt intresse, tillit och respekt som gör det lättare för målgrupperna att ta till sig kunskap och uttrycka sina reflektioner.  Workshop i sexuell hälsa och rättigheter för män och kvinnor i kommunen Longonjo. Grupparbete om sexuella och reproduktiva rättigheter. Förbättrad samspel mellan traditionell och konventionell vård Projektet har också involverat lokala vårdcentraler och hälsopersonal i arbetet med sexuell och reproduktiv utbildning. En viktig komponent i projektet är att främja samarbetet och förtroendet mellan kvinnor, traditionella barnmorskor och den officiella vården så att fler gravida, eller de som redan har fött, känner tillit att vända sig till vårdcentralerna för att få hälsokontroller och följa upp graviditet och förlossning. Det är särskilt viktigt i de fall där det blir komplikationer vid födseln eller under graviditeten.    De flesta kvinnor som föder barn har inte lätt tillgång till hälsokliniker då vägarna många gånger är dåliga och avstånden stora. De förlitar sig på de traditionella barnmorskorna som finns i närsamhället. Dessa spelar en mycket viktig roll i att ta hand om de födande kvinnorna. Det händer dock att kvinnor som drabbats av komplikationer får konventionell vård alldeles för sent eller kommer in för sent till närmaste hälsocentral och där kvinnan eller barnet avlider som följd. Händelser som dessa är en bidragande förklaring till den låga tilliten till vården. Genom projektet har 12 traditionella barnmorskor hittills deltagit i informationsmöten för att höja deras kunskaper kring den förlossningsvård som hälsoklinikerna kan bistå med. Varje barnmorska fick också ett kit med viktiga material för att underlätta deras insatser vid t ex förlossning och graviditetskontroller. ADRAs projektteam

Stöd kvinnojourer den 8 mars

 Var tredje kvinna i världen utsätts för våld – en oacceptabel verklighet. Den 8 mars, på Internationella kvinnodagen, kan du göra skillnad i våra medlemsbutiker! Genom att handla second hand hos oss stöttar du svenska kvinno- och tjejjourer som kämpar för att stoppa mäns våld mot kvinnor, ger stöd och erbjuder skyddade boenden till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Var med och bidra till ett tryggare, mer jämställt samhälle fritt från våld! Vad mer kan du göra?  Vi är många som vill att mäns våld mot kvinnor och barn ska upphöra. Att vi ska ha ett jämställt samhälle fritt från våld. Ett sätt att ta ställning är att engagera dig i din lokala kvinnojour eller tjejjour. Där kan du t ex få utbildning i att bli stödperson, hjälpa till vid manifestationer eller i opinionsbildning, bli stödmedlem eller volontär.  På organisationen Unizons hemsida kan du söka efter lokala kvinno- och tjejjourer i hela Sverige. Sök kvinno- tjejjour.  Den 8 mars stödjer våra PS-föreningar bl a  Kvinnojouren Blåklockan i Gävle  Föreningen Kvinnohuset i Västerås Kvinnojouren Helsingborg  och Kvinnojouren Blenda i Växjö med omnejd.  Här finns PS medlemsbutiker: Emmpatus Åkvarn i Torpsbruk, Åkvarn-Björkå och Hallsberg Emmpatus Fredriksdal finns in Växjö och Fredriksdal Brödet och Fiskarna finns i Västerås och Enköping Biståndsgruppen hittar du i Gävle och Valbo.  Varmt välkomna! 

Fight for Biodiversity – Civil Society Mobilization in Colombia

Article written by intern Miguel Loustalot From October 28 to November 2, the world witnessed COP16 – the 16th Conference of Parties to the UN Convention on Biological Diversity. Delegations from over 200 countries gathered in Cali, Colombia to determine the implementation of the global framework for biodiversity following its adoption in Montreal two years ago. This framework dictates 23 goals that the world must achieve by 2030, including the protection of at least 30% of the planet’s surface, and the restoration of at least 30% of all damaged ecosystems. The COP16 summit concluded with some historic achievements but also many disappointments. The role of indigenous peoples and people of African descent as key stakeholders in nature conservation became recognized in international climate policy for the first time in history. The official delegations at the summit also established the Cali Fund, which allocates a portion of the profits generated by laboratories and companies utilizing species’ genetic information to support environmental protection. However, global negotiations concerning the crucial aspects of the summit were abruptly halted a day later than planned. No consensus was reached on the financial and tracking strategies proposed in the previous Montreal Agreement. Despite the diplomatic setbacks, local communities, particularly women activists, demonstrated that meaningful environmental protection efforts originate at the grassroots level, where mobilization and local initiatives catalyze change. Praktik Solidaritet’s partner organization Corporación para el Desarrollo Regional (CDR) – which is also based in Cali – mobilized ahead of the COP16 summit through a series of dialogue meetings with women climate activists and feminist networks from across Colombia and other Latin American countries. ”We are a key part of biodiversity!” exclaimed participants at one panel discussion. According to the UN, women are most vulnerable in the climate crisis because they tend to be in charge of producing food for their families and communities; mostly in the Global South. Women also often possess extensive knowledge about agriculture and the preservation of their natural environment. Ironically enough, women usually have fewer material and social resources compared to men. CDR named the conferences that took place at Cali’s most important university encuentros de mujeres populares y cuidadoras del cuerpo, territorio y hábitat (dialogue meetings for women activists and defenders of body, territory, and habitat) to emphasize women’s importance surrounding the protection of the environment, their local community, and their family. During these encuentros, women activists were able to share their views and experiences from a personal and a feminist perspective. Biodiversity intersecting closely with Human Rights Activists from Cali highlighted at the conferences the most concerning environmental issue afflicting the region: monocultures of sugarcane. A monoculture, deriving from the ancient Greek ’mono’ meaning ’one’ and the Latin term ’culture,’ involves the practice of growing a single crop at a time, contradicting nature’s preference to work in complexity. ”The problem is not the crop of sugarcane itself, but the ways it’s cultivated,” asserts Cali-based environmental researcher and educator Dr. Daiana Campo. ”When you prioritize a single species everything in nature must be transformed to ensure that species’ dominance. If there’s other vegetation, it must be removed. If you remove vegetation, you break an entire ecosystem cycle; a food network.” CDR, along with women activists and environmental organizations, are fighting against the proliferation of sugarcane monocultures in Cali’s region, Valle del Cauca, primarily because they prevent local farmers from producing their own food, not to mention their negative effects on the surrounding soil, water, and biodiversity. Dr. Campo explains that the impact of pesticides in monocultures is so profound that it renders the soil unusable after several growing seasons. The mass cultivation of sugarcane also requires enormous quantities of water, leading to the depletion of nearby lakes and swamps, and forcing local communities to find new areas for agriculture. ”The cultivation of monocultures is a practice specifically structured to prioritize a broad expansion of a particular species. Such expansion is not only technical, but also economic and political. I conducted research on the area of Candelaria, and I can tell you: out of 29,600 hectares, 26,500 were spared exclusively for sugarcane.” Local environmental activists recognize as much as international law the access to food and water as a fundamental human right – a recognition that resonates deeply with the Latin American concept of una vida digna (a dignified life). CDR’s conferences emphasized that this struggle for dignified life must include fair distribution of natural resources and recognition of women’s role as environmental defenders and decision-makers within climate policy. Dr. Campo expanded on the concept: ”Enjoying a dignified life doesn’t just involve my wellbeing but rather ensuring that my neighbor is living good as well. That it is possible for that closeness, that proximity that I have built with others, not to weaken.” While official negotiations at the UN biodiversity summit may have fallen short of expectations, COP16 served as a reminder that meaningful environmental progress flourishes through grassroots initiatives rather than diplomatic venues. CDR’s encuentros de mujeres united more than 500 women activists in a powerful compilation of dialogue and action, fostering tangible steps toward environmental justice and sustainability culminating with an agreement of mutual cooperation. As noted by Dr. Campo: ”Environmental protection is an action of the highest responsibility, which cannot be delegated to just anyone, and for which each of us should assume our part.” This article was written and the interview with Dr Campo made in December 2024.  Here you can watch videos and photos to know more about the dialogue meetings and CDR events around the COP16 –  and much more  their activities!  Edy Tocorroma is part of the critical environmental movement in Cali, member of the organisation Taller Amauta and ex student in the Escuela Politica Feminista and active during the COP16 dialogue meetings, run by CDR. Statistics on sugar cane monoculture and water usage in Valle de Cauca.

Styrka och kollektiv kraft när kvinnor i Cali organiserar sig lokalt för förändring

Dummy post title / Lorem Ipsum Publicerat 10 december 2024 Dummy category / Second category Dela Colombianska samarbetspartner CDRCorporacion genom bästa Escuela Política Travesías por la Paz y la Equidad de Género har under året stöttat organiserade kvinnor med utbildning och vägledning för social mobilisering. I videon nedan hör vi hur projektmedarbetare och projektdeltagare berättar om Politiska Skolans fortsättningskurs: ledarskap för förändringsarbete och social mobilisering. Projektmedarbetare Juliana Sánchez; ”Idén om att utbilda oss till utbildare grundas i folkbildningens syn på kunskap. Med utgångspunkt i att kunskap inte överförs ovanifrån och att vi lär oss tillsammans, vi lär oss genom våra erfarenheter. Det handlar också om att lyfta kunskapen som kvinnorna bär med sig från sin vardag”. Projektdeltagarna identifiera frågor som är av relevans för sina respektive bostadsområden. När Politiska Skolan startade med utbildning i ledarskap för social mobilisering år 2022, skapades lokala nätverk med målet att stärka projektdeltagarnas sociala insatser. Det här året återaktiverades tre av dessa nätverk; Cauca Norte, Cauca Sur och Pance lili. Nätverken har under året varit aktiva i stadsdelarna; Distrito de agua blanca, Alto los chorros y Alto de Menga där projektdeltagarna har implementerat lokala små politiska skolor, på spanska Escuelitas Territoriales. Arbetet har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att multiplicera projektets resultat och stärka dess hållbarhet. I sessionerna ingick arbete med frågor kring emotionell hälsa, att synliggöra kvinnors arbetsbörda och behovet av en jämställd fördelning av hushållsarbete och omsorgsarbetet inom familjen. Luz Elena Tapiero, deltagare från organisationen Juntanza de mujeres feministas y diversidades sexuales; ”Att delta i fortsättningskursen har varit mycket positivt för min organisation, det ger oss verktyg för att utveckla vårt arbete”. Patricia Jaramillo, deltagare från organisationen Dinamizadoras de la ley 1257; ”Att delta har gett oss styrka och ökad kunskap om mänskliga rättigheter, det är mycket bra för oss att få med os detta då många kvinnor saknar kunskap om sina rättigheter”. Varje organisation som genom sina escuelitas territoriales förde vidare Politiska Skolans metoder och pedagogik,  implementerade olika aktiviteter, under ledning av projektdeltagare som har fördjupat sina kunskaper i praktiska verktyg för förändringsarbete. Nätverket Cauca Norte valde att belysa behovet av tillgång till dricksvatten, ett mycket stort problem som påverkar hundratals familjer i statdelen Alto de Menga och närliggande områden. Projektdeltagare mobiliserades i Alto de Menga, med syftet att identifiera möjliga vägar framåt i kampen för att få kommunen att tillgodose behovet av dricksvatten. Nätverket Cauca Sur jobbade med gruppdiskussioner kring temat omsorg och jämställdhet samt vikten av att belysa statens ansvar i förhållande till samhällets grundläggande välbefinnande. Projektdeltagare Martha González från organisationen Asamblea Jaime Rosas;  ”Tanken är nu att ta det vi har lärt oss till våra bostadsområden och dela med oss”. Projektdeltagare Paola Caicedo;  ”Vi går vidare med ett stort intresse för att utveckla vårt arbete, för att locka och stärka fler kvinnor”. Projektmedarbetare Juliana Sánchez; ”Politiska Skolan har varit en drivkraft, nu är det organisationerna som måste hålla liv i elden och fortsätter framåt med informationsspridning och vidareutveckling, vi ser det som ett sätt att stärka resultatens hållbarhet”. Projektmedarbetare Marcela Velásquez; ”Det viktigaste, för oss som arbetsteam, har varit att stärka deltagarnas organisatoriska kapacitet, med målet att organisationerna, genom konkreta aktiviteter kan bidra till ett kollektivt förändringsarbetet med jämställdhetsperspektiv”.Se deras informationsvideo på spanska: https://www.youtube.com/watch?v=2p9vcNOox6E

”Vi försvarar rätten till ett värdigt liv” – Motståndskraft och mobilisering i Colombia

Dummy post title / Lorem Ipsum Publicerat 24 september 2024 Dummy category / Second category Dela Vår colombianska partnerorganisations (CDR) hemstad blir mötesplatsen för nästkommande Konvention om biologisk mångfald. COP 16 kommer att äga rum i staden Cali, under parollen Fred med Naturen, mellan 21 oktober och 1 november. Escuela Política Travesías por la Paz y la Equidad de Género tar initiativet till att anordna ett COP 16 för organiserade kvinnor i Colombia och Latinamerika. Och intresset för att delta vid förberedande samtal hos CDR har varit stort! Många ser värdet av att lyfta kvinnors behov, förslag och möjligheter i arbetet för biologisk mångfald. Colombia är ett av de länder i världen som har störst biologisk mångfald, men lider fortfarande av stor ojämlikhet där många saknar tillgång till grundläggande service som elektricitet och rinnande vatten. Särskilt drabbas barn och kvinnor som ansvarar för hushållsarbetet. Se videon om vittnesmålet från sociala ledaren Jesús Lerma, om motståndskraft och mobilisering i bostadsområdet Altos de Menga. Vad är Konventionen om Biologisk mångfald? Konventionen om biologisk mångfald syftar till att främja en hållbar utveckling. Konventionen, som är tänkt som ett praktiskt verktyg för att omsätta principerna i Agenda 21 i verkligheten, erkänner att biologisk mångfald handlar om mer än växter, djur och mikroorganismer och deras ekosystem – det handlar om människor och vårt behov av tryggad livsmedelsförsörjning, mediciner, frisk luft och vatten, skydd och en ren och hälsosam miljö att leva i. Konventionen skrevs 1992 under av 150 länder. (CBD hemsida 2024) Men vad är då en Konvention? En konvention är en överenskommelse mellan länder. Den består av en inledning, som förklarar vilka problem eller övergrepp konventionen syftar till att förhindra, följd av ett antal artiklar, d.v.s. regler, som staterna åläggs att följa. När en stat skriver under en konvention visar staten en vilja att följa konventionen, även om det ännu inte är juridiskt bindande. Det brukar krävas långa förhandlingar och många omröstningar innan en konventionstext kan fastställas. Det är viktigt att många stater ska kunna ställa sig bakom konventionen, men att den samtidigt inte blir urvattnad. I konventionen brukar det även anges hur många länder som måste ratificera konventionen innan den formellt träder i kraft. (Amnestys hemsida)

Folkbildning, kunskapsutbyte och samarbete – Nova generacija på besök i Sverige

Dummy post title / Lorem Ipsum Publicerat 24 september 2024 Dummy category / Second category Dela I september fick vi besök av vår samarbetsorganisation Nova generacija från Bosnien och Hercegovina som kom hit för att lära sig mer om hur folkhögskolesystemet fungerar i Sverige.  Sasha är direktör på organisationen och Vanja och Sofia är två av de engagerade anställda som implementerar de projekt och aktiviteter som PS stödjer i Banja Luka. Tillsammans åkte vi till Färnebo Folkhögskola, där vi bodde i två nätter, hade aktiviteter tillsammans och besökte Biståndsgruppens och Emmaus Gryttbys secondhand-butiker. Under besöket hade vi möjlighet att tillsammans besöka Färnebo folkhögskolas filial i Gävle. Där diskuterade vi skolans verksamhet, värderingar, pedagogik med skolans personal och elever.  Vi besökte GRIF – Gävleborgs Romska Internationella Förening, en riksorganisation som främjar romers rättigheter och bevarar det romska språket. Vi diskuterade antiziganism, utbildning och jämställdhet, samt framtida samarbete och nätverkande. Där lärde vi oss om civilsamhällets arbete med romer i Gävle och i Sverige. Vi hade även möjlighet att besöka BRIS, som driver en hjälplinje liknande den Nova generacija har i Bosnien och Hercegovina för barn och unga. Det var intressant att utbyta erfarenheter och särskilt fascinerande att upptäcka hur lika behoven för stöd till barn är, trots de vitt skilda kontexterna. PS ordförande Paul Carlsson höll workshop och berättade inspirerande om folkhögskolepedagogiken och hur viktigt det är att främja utbildning, kritiskt tänkande och flexibilitet, särskilt i en tid som denna.  Efter Färnebo hann vi ta Nova generacija till att besöka några sevärdheter i huvudstaden och hälsa på i Solidaritetshuset.      Vi är mycket tacksamma för att Nova generacija hade möjlighet att besöka oss och vi hoppas att vi ses snart igen!  Läs mer om Nova generacija och våra samarbeten i Bosnien och Hercegovina. 

Dela med ditt nätverk

Facebook-f Linkedin Instagram